Kvällens uppgift blev att demontera stävknäet från kölplankan. Tre bultar, varav en redan var av. Den mellersta var inget problem men den sista snurrade bara runt så vinkelkapen fick göra jobbet. Vid besiktning av kölplankan märks att konstruktionen glappat upp med åren och att vatten blivit stående mellan knäet och kölplankan. Dock inte så illa att det inte går att rädda. Kommer antagligen att använda Lignu för impregnering av köl m.m. i kombination med Lignu-spackel för ojämnheter.
Roderaxelgenomföringen består av ett bronsrör som är draget genom stävknäet, kölplankan och avslutas med en rektangulär platta som är skruvad från utsidan och tätar konstruktionen. På insidan mynnar röret några dm över vattenlinjen för att hindra vatten att komma in den vägen. Bronsröret har gått av precis innan övergången till plattan (flänsen) vilket måste lagas med hårdlödning antar jag. Måste läsa på lite om olika bronslegeringar. Svårt att säga om röret gick av när jag bankade för att få ur roderaxeln, eller om den varit av sedan tidigare. Lutar åt det senare med tanke på hur brottytorna ser ut och på grund att det läckt in vatten i det området sedan tidigare.
 |
 |
Slutligen påbörjade jag skrapning och slipning av stävknäet. Det är i gott skick och förutom någon mindre justering behövs bara en impregnerande behandling innan återmontering med nya rostfria bultar. Det är visserligen en del sprickor i eken, men dessa har funnits från början och påverkar inte den planerade hållfastheten. Mycket svårt att hitta krokvuxen ek i så pass tjock dimension utan torksprickor antar jag. Av utseendeskäl kommer jag nog att fylla sprickorna med någon flexibel massa dock.
